Ett par saker efter det inträffade:
Jag är skakad och rörd. Till tårar. Jag har själv varit på många politiska sommarläger som ung. Det hela är så obegripligt.
I twitterflödet och i sociala medier utkristalliserades två saker som gjort mig bestört. Det ena var ett initialt glädjerus från sverigedemokraterna där deras utrikespolitiska talesperson Kent Ekeroth antydde friskt att det var islamistiskt terrorism i "vad var det jag sa". När det senare visade sig att så inte var fallet, mannen tycks istället vara inspirerade av just sverigedemokrater och högerextremister, går nazistiska sajter och säger att han är "sionist" och gör den judiska kopplingen. Och flera vänsteranhängare jag trodde bättre om hänger på.
Jag är i grunden besviken. Och skakad. Det finns människor som måste arbeta hårt för att någonsin återfå ett förtroende. Inte för att SD någonsin haft det dock.
Mest är det kanske för att jag är så arg och så ledsen över det som har hänt. Det rör sig om ett klassiskt högerextremt internettroll. Det kan vara mycket intressant att se den miljön han kommer ifrån och skapats i.
Det är dock inte plats för hämnd. Hämnd är meningslöst. Jag tänker inte falla på om hårdare kontroll. Eller hårdare straff för gärningsmannen ens. Det är nu en tid för sorg och låta ilskan vara för att få ännu mer demokrati och stödja alla de ungdomar som kämpat så hårt för en bättre värld.
Jag gick med i Socialdemokraterna för ett par månader sedan. Och mina tankar går till alla de i vårt systerparti i Norge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar