torsdag 30 januari 2014

Amnestys jämförelse med kolarbetare och prostituerade.

Problemet med Amnestys förslag om att all kriminalisering av prostitution är jämförelserna och de absurda växlarna.

Absolut anser jag att det inte är så att man ska förfölja och förstöra för de som arbetar med att sälja sex. Men att kriminalisering av själva köpet är brott mot mänskliga rättigheter köper jag inte.

Man kan på olika sätt diskutera om det är rätt eller fel men det är inte att likställa med kriminalisering av de som säljer sex eller påstå att det är ett brott mot mänskliga rättigheter. Sen när då? I vilket internationellt dokument? Enligt vilka fundamentala principer?


Mest absurda är jämförelsen man gjorde med kolarbetare. Lika bra tänker jag at då dra det till sin spets. Anser då Amnestys internationals sekretariat i London att om lagstiftare bestämmer att förbjuda köp av kol dels för att man anser att vi bör ha ett grönare samhälle eller för att man är emot arbetsmiljön i kolgruvor - anser Amnesty då att det är ett brott mot kolarbetarens mänskliga rättigheter? 


Det finns arbetsmiljö som inte är lämplig, det finns tjänster som riskerar att säljas som utnyttjas. Det är inte ett brott att förbjuda utnyttjandet av människor på det sättet. 

Man kan diskutera lämpligheten i det - absolut - men brott mot mänskliga rättigheter. Verkligen inte.

En dag vill jag kunna förbjuda kol också utan att Amnesty vill värna om kolarbetaren. Det finns så mycket annat man kan arbeta med istället.