Det finns tusen och en saker jag känner är viktigt att skriva om idag. Jag skulle behöva skriva ner Zeitgeiströrelsen och visa på dess kopplingar till Europeiska arbetarpartiet. Jag skulle behöva ta och gå igenom antisemitismen inom vänstern. Jag skulle göra en exposé över senaste tidens borgerliga skitnödighet där moderater nu senast föreslår att "jantelagen förbjuds" (Inte ett skämt). Jag skulle också vilja göra ett par personliga betraktelser över den skånska överklassen som befinner sig ett steg längre brunt högerut än allt annat. Dessutom behövs en liten analys av högerns behov av rasisterna och utnyttjande av dem för att kunna genomföra sin agenda.
Men det är planerade inlägg. Det är sådant jag återkommer till.
Idag blir det en kortare betraktelse över det mest avskyvärda av allt, rasismen! Jag har skrivit om det förut i "det är inte er han menar". Och jag vet att jag nämligen själv dras med i "det är inte mig de menar" ibland när jag funderar på om jag inte är för hård i min inställning till Sverigedemokraterna nu när så många andra vacklar. Men just därför är det ännu viktigare att hålla fast vid dem.
För Sverigedemokraterna har rent nazistiska element i sig. Det råder ingen tvekan om det. Deras homofobiska böghatarinställning är det heller ingen konst att smeta fast på dem. Men ändå lite. Sverigedemokraterna har kämpat hårt för att ta bort de mest nazistiska delar av dem som fanns kvar där på 90-talet.
Och i deras inlämnade motioner i riksdagen samt i deras familjepolitiska program har de mest böghatande skriverierna ersatts av positiva omskrivningar som "värnandet om kärnfamiljen".
Vi vet vad det betyder - men det är en mer snäll retorik. Och jag skäms lite när jag ändå hela tiden pekar på just dessa delar av Sverigedemokraternas politik, att alltid påminna folk om dessa ärkekonservativa åsikter de har. För det finns en grupp människor till vilka de inte ändrat sin retorik alls. Och det är gentemot muslimer. Och låt oss erkänna saker, egentligen inte muslimer som religion (till vilken jag hänför en mängd problem och sekteristiska ställningstaganden som man återfinner i de andra stora religionerna) utan en viss kategori människor som anses för främmande. Men det råder en sådan allmän misstänksamhet mot specifikt araber och muslimer idag att det på något sätt inte fullt ut fungerar att bara påpeka detta problem.
Vissa vill likna det vid judarnas situation i Europa under 30-talet. Det finns visst likheter, och det finns också vissa väldigt stora skillnader. Och dels missar man att antisemitismen ännu är stark och fortfarande finns, inte minst i östeuropeiska länder. Dessutom har jag en stor misstänksamhet mot de människor som påpekar likheterna eftersom de ofta gör det med eget antisemitiskt bagage.
Ändå måste jag uppehålla mig vid likheterna.
För det känns som Bollhusmötet igen, och den stora rädslan för att ta in några judiska läkare i Sverige eftersom man får hit ett "judiskt problem". Just detta "problem"-pratande är återkommande idag också. Det invandrande är ett problem - ett "etniskt" och "kulturellt" problem. Visst kan vi förfäras över skrivningar på 30-talet om rashygien men grunden för den allra största argumentationen var i Sverige då faktiskt inte rent rashygieniskt. Utan precis lika trams-entiskt som idag. Bollhuset uppehöll sig vid det specifikt judiskt-genetiska oerhört lite, och mycket mer på det etnisktkulturella när man vägrade judiska läkare på flykt inresa i Sverige. Efter andra världskriget tog så slutligen Sverige och omvärderade sin flyktingpolitik och tog in mängder med judiska flyktingar. Jag tror inte vi fick ett "judiskt"-problem p.g.a. det. Helt enkelt för att man slutade tala om det i de termerna.
De bilder man också ger av muslimer är oerhört nära den bild man ger av judar i nazityskland.
Därför så äcklar mig Sverigedemokraterna oerhört mycket. Och jag måste påminna mig själv om det varje gång att jag inte bara behöver bevisa SD's verkliga kopplingar till böghets och till gamla nazistiska organisationer. Deras hets mot "muslimer" (inte någonsin ett ord om religionskritik i detta. Det är givetvis dem mycket främmande) är uppbyggd på ett så fruktansvärt obehagligt sätt.
Det spelar alltså egentligen ingen roll hur svinaktiga Sverigedemokraterna är på alla de andra områdena. Och det råder ingen tvivel om saken. Självklart är de det. De är ett parti med nazistiska rötter och extremhögern i väst är väldigt förutsägbar på det sättet. Det borde räcka med det sätt de framställer folk från mellanöstern som identitetslösa vällande varelser som hotar det svenska.
Jag låter två filmer stå bredvid varandra. Se likheterna i deras propaganda. Och fråga inte vem klockan klämtar för. Den klämtar alltid för dig!
och så
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar