Vi är säkert många som är arga och ledsna och besvikna det här valet.
Hur kunde det gå så illa?
Ett par saker bör vi komma ihåg innan vi helt gräver ner oss i miserabilitet.
Valet 1991 förlorades med ungefär samma vad gäller mandatfördelningen.
Högern har förlorat med lika mycket förut, om de inte rentav förlorat med ännu mer.
Det var katastrof, klart att jag undrar lite om hur folk tänker. Röstade de verkligen för sina skattehöjningar? Eller var det något annat?
Jag tror dock att en viktig fråga är att arbetarrörelsen inte kunnat få vara med och formulera sin verklighet. Istället har man varit utlämnade till högerns dagspress och tidningar. DN/SVD och inte minst expressen som har bedrivit kampanj mot Mona.
Att arbetarrörelsen behöver sin egen dagspress förefaller mig uppenbart.
4 år under borgerlig regering är lång tid. Jag vet inte om jag ens kommer ha kvar min blogg om 4 år, men hoppas på att jag kommer skriva politiska betraktelser genom året. Och inse att politiskt kampanjarbete är långsiktigt - måste bli långsiktigt - så man inte hamnar under plötsliga omsvängningar strax före valet. T/R helvetet är nog inte något vi vill uppleva varje val. Alltefter tidningarnas och journalisternas godtycke över vem de hatar mest för tillfället.
I år var det en hetskampanj utan dess lika mot Mona Sahlin. Det är en av huvudanledningarna till att valet förlorades. Men det borde inte räcka. Vi människor borde vara starka nog och förståndiga nog att inte gå på ett drev som inte har något mer konkret att komma med mer än att det vore ett val till årets Lucia i vilken man gillar bäst.
Visst finns det fler anledningar till att det inte gick bra. Jag kommer återkomma till dem senare. Jag har trots allt fyra år på mig att lägga ut texten innan det är dags igen.
Ytterligare en tragisk reflektion är att sverigedemokraterna kom in. Jag minns fortfarande hur deras anhängare inte lagt undan hakorsen och som fortfarande hade klistermärken med texter som "bevara sverige svenskt".
Ser man på deras företrädare så är böghatet, och rasismen fortfarande väldigt närvarande.
Min blogg kommer vara mina betraktelser. Jag är inte medlem i något parti - jag har varit men är inte längre.
Kanske kommer det ändras under de närmaste fyra åren. Men här tänker jag nog inte vara lojal utan ge de analyser och betraktelser jag ser som relevanta.
Jag hoppas också att lära mig det här med hyperlänkar.
Och bilder
Och videoklipp
Och allt sådant där som livar upp en blogg lite mer
Kanske kommer den så småningom flytta till word press
Allt i sinom tid
Tills dess.. 4 år till i opposition.
Jag kan allt sånt med hyperlänkar och bilder, nu kör vi!
SvaraRadera